Spore Hero är en blandning av många olika genrer. Det är en blandning av lite fighting, lite äventyr, lite racing, lite rollspel och en stor del inspiration från dagens MMO:s när det gäller styrning, världsåskådning och symbolism. Kort sagt kan man säga att det är ett spel som bygger på minispel och där spelaren får konstruera sin egen varelse att kontrollera. Det går att göra oändligt antal skapelser i varelseredigeraren som går att återkomma till om och om igen när spelaren återigen har hittat nya delar.Spore Hero spelas i tredjepersonsperspektiv och blandar olika typer av genrer som minispel i vad som annars är ett action-äventyrspel med fokus på utforskning. Stor del av spelet förutom utforskningen består av fighting men det finns även inslag av andra typer av koordinationsutmaningar, racing och pussel.

Spelet är nivåbaserat. När spelaren har klarat huvuduppdraget för en viss nivå kan han/hon ta sig vidare till nästa med hjälp av någon typ av förmåga som huvuduppdraget belönas med. Det går att ta sig tillbaks till områden som man redan besökt men det finns ofta inte mycket mening med det förutom om man har missat något.

Spelet inleder med att måla upp en setting av en till synes idyllisk miljö där olika varelser lever tillsammans utan några större svårigheter. Plötsligt avbryts det vardagliga livet av meteoriter från himlen. Meteoriterna består av blåa och röda kristaller och landar överallt över kontinenten. De röda kristallerna gör något med urinvånarna så att de börjar bete sig udda och aggressivt gentemot andra. Ur en av de blåa kristallerna dyker det upp ett ägg. Det är spelaren, vars första uppgift i livet är att ta sig ur ägget genom att skaka på kontrollen. Spelarens varelse består till en början av ben, kropp och ögon men utvecklas snart till att bli mäktigare och mer avancerad.

Spelarens varelse blir adopterad av ett ödleliknande folk som hjälper denne i sina första steg i utvecklingen. Spelet går till stor del ut på att hitta nya kroppsdelar att utnyttja nya förmågor. Dessa kroppsdelar går att införskaffa genom att klara uppdrag, vinna strider mot andra varelser eller att plundra benen från döda varelser. Uppdragen kan bestå i att besegra andra varelser i strid för att ta över deras nästen eller att hjälpa dem omkonstruera sig till en annorlunda varelse med annat utseende.

Spelets huvudplot går ut på att det även finns en varelse som är född ur de röda kristallerna och dennes försöker korrumpera invånarna på planeten genom att erbjuda evolution. De röda kristallerna finns på samtliga nivåer och huvuduppdraget brukar på något sätt innefatta att de måste förstöras.

Vissa strider utförs i vanligt tredjepersonsperspektiv där spelaren kan sparkas genom att skaka på Wii-kontrollen. Det finns även strider som utförs i ett annat spelläge där spelaren då flyttas till ett område med annorlunda styrning och annorlunda gränssnitt. Det finns även liknande scenarion där spelaren skall dansa eller sjunga med andra varelser genom att röra Wii-kontrollen på ett visst sätt.

Det som till en början känns som en mycket stark och intressant feature i Spore Hero är att de typer av kroppsdelar spelaren väljer att sätta på sin varelse påverkar spelmekaniskt vilka handlingar som finns tillgängliga. Har varelsen mun kan den äta och bitas, har varelsen händer kan den slå och plocka upp saker, har varelsen vingar kan den sväva och så vidare. Detta förlorar tyvärr sin charm efter några timmars spelande då man har hunnit samla på sig så många kristaller så att det går att ha alla delar på sin varelse. Det går så klart att utesluta vissa delar om man tycker att det förstör utseendet på ens varelse, men jag har svårt att välja utseende framför funktionalitet. Kreaturs-editorn samt den grafiska stilen har spelet ärvt från sin föregångare Spore.

Spore Hero känns från början som ett sandlådespel med öppen värld där spelaren är fri att upptäcka vad den vill. Det finns olika sidouppdrag att lösa, det finns många hemliga platser att nå på olika sätt med hjälp av avatarens egenskaper. För att komma åt fler delar av området måste spelaren hitta fler delar eller gå tillbaka senare. Även om egentligen inte upplägget ändras, spelaren har hela tiden väldigt stor frihet att göra vad den vill, men för att det hela tiden skall vara intressant krävs både variation i miljöer och gameplay. Det skall även också kännas mer öppet än begränsat. Miljöerna har variation, gameplayet försöker variera men gör det på fel sätt. Spelet hamnar på ett mellanläge där det är svårt att avgöra vart det vill komma. Det ser ut och känns som ett stort MMO men samtidigt innehåller det stora delar av plattformselement, pusselelement och massor med minispel. Det blir svårt att kategorisera och spelet går inte hela vägen i något avseende och blir därför väldigt stort men också väldigt platt.Spore Hero är inte ett spel jag skulle rekommendera varmt men inte heller ett spel som jag avisar helt. Det bjuder på väldigt många olika typer av utmaningar. Precis som första spelet, Spore, så tycker jag att varje del av spelet blir lite tafatt och att det känns som att spelet borde vara mer enhetligt än det är.Wii-kontrollen känns som en begränsning i många av utmaningarna. Antingen så håller den inte med rörelsen som jag gör eller så registrerar den en rörelse när det inte finns någon eller tvärtom. Det finns en specifik utmaning där en annan varelse gör olika poser och spelaren skall hålla och röra Wii-kontrollen på ett speciellt sätt. Under denna utmaning var det mest irriterande att kontrollen inte gjorde som jag och det blev snabbt mycket irriterande.Spelet bjuder på mycket innehåll, men blir alldeles för platt.

Ändra utseendet på spelaravataren är underhållande men det är svårt att inte lägga fokus på funktionalitet istället för att bry sig om utseendet. Vad som ger sken om en större värld slutar istället att det känns som att röra sig igenom samma område flera gånger.

Spore Hero är inte ett spel jag skulle rekommendera varmt men inte heller ett spel som jag avisar helt. Det bjuder på väldigt många olika typer av utmaningar. Precis som första spelet, Spore, så tycker jag att varje del av spelet blir lite tafatt och att det känns som att spelet borde vara mer enhetligt än det är.

Wii-kontrollen känns som en begränsning i många av utmaningarna. Antingen så håller den inte med rörelsen som jag gör eller så registrerar den en rörelse när det inte finns någon eller tvärtom. Det finns en specifik utmaning där en annan varelse gör olika poser och spelaren skall hålla och röra Wii-kontrollen på ett speciellt sätt. Under denna utmaning var det mest irriterande att kontrollen inte gjorde som jag och det blev snabbt mycket irriterande.

Spelet bjuder på mycket innehåll, men blir alldeles för platt. Ändra utseendet på spelaravataren är underhållande men det är svårt att inte lägga fokus på funktionalitet istället för att bry sig om utseendet. Vad som ger sken om en större värld slutar istället att det känns som att röra sig igenom samma område flera gånger.

Kommentarer

Tyvärr finns inget mer i om detta spel i vår databas